Gunnar på Lidarände

Åtskilliga mansåldrar efter den äldsta bebyggelsen på Island, berättade sagoförtäljarna om de kraftfulla, oförfärade hjältar, som bott på ön före det nuvarande släktet.
Den här sviten bygger på Njals saga, en berömd isländsk saga, som berättar om kärleken och den ödesmättade maktkampen mellan Gunnar på Lidarände och hans hustru Hallgerdur. Islands naturliga ljudvärld finns inkomponerad i den här musiken, gejsrar, vulkaner, havet, den pinande vinden, fåglar och husdjur.

Ringdans: Här får Gunnar för första gången syn på Hallgerdur Höskuldsdóttir, som tillsammans med några andra ungdomar dansar en ringdans.

Vid havet: Pas de deux, kärlek uppstår mellan Gunnar och Hallgerdur.

Bröllop: Bröllopet har blivit en humoresk, där fåret och hingsten tillsammans får symbolisera de båda älskande.

Smörstölden: Ganska snart fick Gunnar erfara, att de som varnat honom för Hallgerdurs styvsinthet hade haft rätt. Hon kom snart i träta med sina grannar. En gång när Gunnar ridit till tings, tvingade Hallgerdur deras träl Melkolv, att gå till en granngård och stjäla smör. I den här scenen hör man grannfrun kärna smör, omgiven av bubblande och puttrande grytor i sitt kök. Trälen kommer insmygande och stjäl smöret.

Örfilen: När Gunnar upptäcker att hans hustru stulit smör, blir han vred och ger henne en örfil. Denna händelse föder hos Hallgerdur ett våldsamt hat mot Gunnar och hon lovar att hämnas.

Inför tinget: Gunnar tar på sig skulden för smörstölden och blir stämd inför tinget.

Avsked till hembygden: Han blir dömd att fara utomlands och vara borta i tre vintrar. När han går från Lidarände, vänder han sig om en sista gång, ser upp mot slänten och gården och säger: ”Fager är liden och aldrig har den tyckts mig så fager som nu och reser gör jag inte”.

Striden och Hallgerdurs hämnd: Gunnar stannar hemma och följden blir att vid nästa ting, kungjordes det att Gunnar på Lidarände var fredlös. En höstdag när Gunnars drängar begett sig till utängarna, anföll hans fiender gården. Gunnar värjde sig väl, men plötsligt gick bågsträngen av! Nu sade han till Hallgerdur: ”Ge mig två slingor av ditt hår och sno en bågsträng åt mig!” – ”Gäller det mycket för dig?” frågade hon. ”Det gäller mitt liv”, svarade han, ”för de får mig aldrig så länge jag kan nå dem med bågen”. – ”I så fall skall jag nu minnas örfilen du gav mig”, genmälte hon, ”och mig angår det inte, om du värjer dig kortare tid eller längre” – ”Envar har sitt sätt att göra sig namnkunnig på”, sade Gunnar, ”och jag tänker inte be dig mer.” Den ojämna kampen varade inte länge förrän Gunnar stupade för fiendens vapen. Hallgerdurs hämnddans över Gunnars döda kropp, sker till ljudet från den senaste naturkatastrofen i Islands dramatiska historia, utbrottet av vulkanen Kirkjufell bredvid Helgafjäll. Dånet när den glödande lavamassan når fram till havet – eld och vatten möts – en lika omöjlig kombination som Hallgerdur och Gunnar.

Ralph Lundsten, 1973

Tillbaka till musiklistan

© 2013 Ralph Lundsten