ACD 31 (2000) PARADISSYMFONIN & FADERVÅR
(PARADISE SYMPHONY & OURFATHER)
Paradisets förgårdar (The frontiers of paradise
Himmelens port (The gate of Heaven)
Ärans och hjältarnas paradis (The Paradise of Heroes)
Den himmelska fridens ängd (The Region of Heavenly Peace)
Illusionernas paradis (The paradise of Illusions)
Lustbarhetens himmel & Den sista porten (Heavenly Amusement and The Final Gate)
Epilog (Epilogue)
Fadervår
(Ourfather):
Anrop – Fader vår som är i himelen (Invocation – Our Father Which art in Heaven)
Bön 1 – Helgat vare ditt namn (Prayer 1 – Hallowed be thy Name)
Bön 2 – Tillkomme ditt rike (Prayer 2 – Thy Kingdom Come)
Bön 3 – Ske din vilja (Prayer 3 – Thy will be Done)
Bön 4 – Vårt dagliga bröd giv oss idag (Prayer 4 – Give us This Day our Daily Bread)
Bön 5 – Förlåt oss våra synder (Prayer 5 – Forgiva us our trespasses)
Bön 6 – Inled oss icke i frestelse (Prayer 6 – Lead us not into Temptation)
Bön 7 – Fräls oss ifrån ondo (Prayer 7 – Deliver us from Evil)
Amen
Drömmen om ett evigt liv i en paradisisk tillvaro, någonstans bortom, är förmodligen lika gammal som människan själv. Har någon eller något skapat oss och i så fall vem och varför??? Frågor som inte lämnar människan någon ro! I fåfängd möda stirrar hon mot mikrokosmos och makrokosmos oändlighet för att finna svar, men blicken drunknar inför det bottenlösa djupet i materiens innersta och stjärnornas oändliga antal – varken i livet förvandlat till matematiska symboler på ett papper eller rymdens ljusårsgrav tillfredsställer vårt vetgiriga och förvirrade, outgrundliga inre. Att bara få leva och finnas till, just nu, verkar inte vara nog för människan. Och ändå, till trots, så är det kanske sådana stunder som är livet, när livet är som bäst! Eller är det bättre att använda sin jordiska tid till att förbereda sig för sin eventuella nästa existens? För det förstnämnda finnes inte många profeter, men väl för det andra och de fantasifulla profetiorna på detta nästa sakernas tillstånd, varierar beroende på från vilken tid, kultur och religion som profeten kommer – allt ifrån att återfödas här på jorden i varierande skepnader, till att bli en flygburen änglaskimrande gestalt i himmelen eller att uppgå i något jagupplöst tillstånd av ickevarat, välj själv! Denna min musikaliska idé tillåter sig nämligen att vara både allvarlig och lekfull inför människans drömmar kring vad som händer efter hennes död och ge Dig käre musiklyssnare en försmak av vad som kanske väntar bakom hörnet…
Ralph Lundsten
Alla Helgons Dag den 3:e november, Anno 1979
I ANDROMEDA bild- och elektronmusikstudio.
PARADISETS FÖRGÅRDAR
Vi är alla på tillfälligt besök i en kropp vi inte valt, vi har fötts på en plats och till en miljö vi inte heller valt. Vi vet inte varifrån vi kommer eller vart vi är på väg – endast detta att vårt kroppsbundna jag är begränsat i tid och låst i ett för våra sinnen skenbart rum. Men i varje människas liv kommer den stund, då livet slut närmar sig och själen lösgör sig från den fysiska kroppen. I fjärran skymtar, som genom en befrielsens tunnel, ett skimrande överjordisk ljus och själen begynner sin vandring i paradisets förgårdar…
HIMMELENS PORT
Pukor mullrar, en kosmisk orgel spelar, i rymderna skallar horn och trumpeter och paradisets änglakör stämmer upp en lovsång, när själen står inför himmelens port! Den gyllene staden med gator av guld och allehanda himmelska härligheter väntar där, när den väldiga dörren knarrande svänger upp för Din barndoms vackra himmel!
ÄRANS OCH HJÄLTARNAS PARADIS
I många tidsåldrar och kulturer har det framgått med all önskvärd tydlighet, att paradiset bör vara en förbättrad fortsättning på det jordiska. I detta patriarkat får maktmänniskor och äregiriga, slagskämpar och bråknödiga sin himmel. Här finns möjlighet för uniforma och militanta, livets alla tennsoldater att marschera tillsammans, delta i härliga strider, bli hjältar och njuta av patetiska och sentimentala orgier, innan det hela börjar på nytt…
DEN HIMMELSKA FRIDENS ÄNGD
Den himmelska friden råder i det matriarkatiska paradiset. Här härskar en sanslös godhet och ett nästan outhärdligt skönt saktmod, förpassar den mänskliga oron till en undanskymd plats i fjärran. Ingenting här bryter den härliga glädje och pastorala lycka, som råder i evigheters evighet!!!
ILLUSIONERNAS PARADIS
I avdelning illusioner och bländverk, kommer kroppsnödiga, samhällsbesatta och jagfixerade att finna sin himmel. Atleter och muskeldyrkare, sport- och idrottsbesatta kommer här att njuta av att stå på bakbenen. Drömska ideologer och ordsaliga politiker varslar om evig kärlek till arbetsmarknadens parter och andra förhandlings- och föreningsfixerade mänskliga substitut. Ävenså självförhärligande scengångar, skönhetsmisser och missar samt missförstådda konstnärer kommer att finna sig väl tillrätta i detta paradisiska näste för idéfixa livsförenklare!!!
LUSTBARHETENS HIMMEL och DEN SISTA PORTEN
Det hela börjar med en himmelsk cocktail i paradisets festvåning. I väntan på de stora celebriteternas sed- och senvanliga ENTRÉ, förevigas tillställningen av utsända och kolorerade nöjesreportrar från ÄnglaHänt och Heaven By Night. Tack vare deras retroaktiva förtäljarkonst och förödande insikt i hur slippriga balunser, pusspuss och kosmiska galej bör se ut, når den härligt imaginära stämningen oanade höjder genom medspelande festakrobater, nöjesslavar, inneprissar och nyfallna änglar. Efter dessa ställföreträdande erfarenheter och en och annan tuting i Holy Bar, är det dags för egna erfarenheter i himlateket Angels Hall, där ett himla hålligång inleder en välsignad afton på de dansnödigas ängder!!!
Den sista porten kan endast finnas av den som fått nog av sitt jag och dess behov av illusioner! Inför den dörren känner man bävan, den är absolut, utan återvändo! Man måste vara beredd att stiga ut i det okända, utan frågor och krav! Man möts av ett töcken genom vilket strålar ett fantastiskt ljus och plötsligt, som genom ett under, klarnar tankarna och hjärtats oro stillnar! Äntligen förstår man att verklig frid och harmoni finns bara bortom mänsklig sorg och glädje! Att slippa vara någon, i någon värld av illusioner – det är paradiset!! Att få uppgå i ljuset och bli en del av något större – alltet!!!
EPILOG
Paradisvisionen är slut! Huruvida den sista porten leder ut från eller in till himlen, huruvida det hela är en drömvision, en bit av skärselden eller paradiset, eller om människan överhuvudtaget har en odödlig själ och i så fall vad som händer med den, är mera en fråga om personlig övertygelse än faktisk kunskap! Slutmusiken är en påminnelse om livets härlighet, men också om dess korthet! Vi vet inte n ä r det är dags för vår sorti, men väl a t t den stunden kommer! Fantisera gärna kring en fortsatt existens! Den drömmen gör människan till människa, men den kan också hindra människan från att vara mänsklig! Mycket ont har skett i olika övertygelsers namn, men låt oss enas om att det inte är drömmarnas fel utan uttydarnas!!!
The dream of eternal life in some Paradise far away is probably as old as Man himself. Has something of someone created us, and if so who and why? Such questions give us no rest. Vainly we stare at the infinity of the microcosm and macrocosm in search of an answer, but our sight drowns in the bottomless depth of the atom and the infinite number of stars. Our inquiring, confusing, unfathomable innermost being finds no satisfaction in converting life to mathematical symbols on a piece of paper, or in studying the light-year graves of space. It doesn’t seem to be enough for Mankind just to be alive, and exist for the moment. And yet perhaps those moments are life at its best! Or is it better to use our time on earth in preparing for a possible future existence? For the former philosophy there are not many prophets, but for the latter there are many imaginative prophecies about the state of things to come. They vary according to the prophet’s own time, culture and religion – everything from rebirth in various forms here on earth to an airborne angelic existence in Heaven or a condition in which the ego dissolves into non-being … take your choice! My musical idea here is both serious and playful about Mankind’s dreams of what happens after death. Mabye it will give you a hint of what is waiting around the corner…
Ralph Lundsten
All Saints’ Day, November 3, anno 1979,
The ANDROMEDA picture and electronic music studio.
THE FRONTIERS OF PARADISE
We are all temporarily visiting a body we did not choose. We were born in a place and an environment that were not of our choosing either. We do not know where we have come from or where we are going – only that our “self”, bound to a body, is granted a limited period of time locked in a room apparent to our senses. In the life of every human being the moment arrives when the end approaches and the soul is released from the physical body. Far away there is a glimpse, at through a tunnel of liberation, of shining, heavenly light and the soul begins to wander along the frontiers of Paradise…
THE GATE OF HEAVEN
The drums rumble, a cosmic organ plays, horns and trumpets sound in space and the choir of angles in Paradise sings a hymn of praise when the soul stands before the gate of Heaven! The City with streets of gold and all the heavenly glories awaits, as the great gate creaks open to reveal the beautiful Heaven of our childhood.
THE PARADISE OF HEROES 6’30”
People of many eras and cultures have considered that Paradise should be an improved version of earthly existence. This heaven is patriarchy of the powerful, the ambitious, the fighters and the trouble-makers. Here all the tin soldiers of the world can march together, uniform and militant. They can share in glorious battles, become heroes, and revel in pathetic, sentimental orgies before it all begins anew…
THE REGION OF HEAVENLY PEACE
The matriarchal Paradise is a region of heavenly peace. Unconscious goodness and almost unbearably exquisite meekness dispatch human unrest off to the hidden distance. Nothing can interrupt the joy and pastoral happiness of the eternity of eternities!
THE PARADISE OF ILLUSIONS
Those who are physical, socially conscious and ego-obsessed will find their Heaven in illusions and delusions. Athletes, muscle-worshippers and sports fanatics can revel in standing on their hind legs. Dreaming idealists and verbose politicians give notice of eternal love to union negotiators and other membership-obsessed human substitutes. Self-glorifying stage performers, beauty queens and misunderstood artists will also fell at home in this heavenly nest for the simplifiers of life, obsessed with their single idea.
HEAVENLY AMUSEMENT and THE FINAL GATE
It all begins with a heavenly cocktail in the banquet hall of Paradise. While awaiting the usual late ENTRÉE of the celebrities, the event is immortalized by specially assigned show-biz reporters from the Angels’ Home Journal and Heaven by Night. Their retroactive narrative art, with its devastating insight into dubious dances, kiss-kiss and cosmic festivities, raises the fabulously imaginative atmosphere to undreamed-of heights with party acrobats, entertainment slaves, the “in” set and newly fallen angels. After these vicarious experiences and a snort or two in the Holy Bar, it’s time for some personal action in Angels’ Hall, where everybody can count his blessings to the beat of heavenly disco.
The final gate can be found only by those who have had enough of their ego and its need of illusions! Before this gate you feel only dread, absolute dread – this is a point of no return. You must be ready to step out into the unknown, with no questions or demands. You enter into a mist through which a fantastic light pours and suddenly, as if by a miracle, your thoughts clear and the unrest in your heart becomes still. At last you understand that true peace and harmony are only to be found beyond human joy and sorrow! To avoid being someone, in a world of illusions – that is Paradise! To enter into the light and become part of something greater – the All!
EPILOGUE
The vision of Paradise is over. Whether the final gate leads away from or into Heaven, whether it was all a dream, a tough of Purgatory or Paradise, or whether Mankind has an immortal soul at all and if so what happens to it – these are questions of personal conviction more than factual knowledge. The final music is a reminder of the glory of life, but also its brevity. We don’t know when our final hour will come but we do know that it will come. Go ahead and dream of a future existence! That dream is what makes us human, but it can also take away our humanity. Much evil has been done in the name of various beliefs, but let us agree that the fault lies not with the dreamers, but with those who interpret the dreams!
FADERVÅR
Inspirationskälla för den musikaliska bönen FADERVÅR har varit Tor Andreas bok med samma namn. Från denna hämtade Ralph Lundsten verkets disposition – bönen Fader Våra är en sammanställning av ett anrop och sju korta bönder. De tre första utgör trosbekännelsen, de återstående fyra är böner om bröd och syndfrihet. I FADERVÅR framlägger Ralph Lundsten en åskådning där tron inte bygger på de dogmatiska grundsatserna utan är en medmänsklig angelägenhet, underverken avmystificieras och förvandlas till fattbara, psykologiska fenomen. Det är inte Gud och hans gärningar som står i centrum – det är den bedjande människan. Gudsbeviset är hennes outsläckliga behov av tro. FADERVÅR-musiken präglas av en sublim enkelhet, är märkligt lättillgänglig och starkt suggestiv. Verket är ett av de senare årens mest betydande tillskott både till den religiösa repertoaren och elektronmusikgenren.
CARL-GUNNAR ÅHLÉN
ANROP – FADER VÅR SOM ÄR I HIMMELEN
Anrop i nöd. Åskan symboliserar ångesten och fågelsången den “himmelska kontaktkänsla” som bönen kan ge.
BÖN 1 – HELGAT VARDE DITT NAMN
Den första bönen är en hymn till vardagen, till arbetet – den bultande hjärtrytmen. I bönen uppmanas också människan att inte glömma ”gudskontakten” i vardagslivet.
BÖN 2 – TILLKOMME DITT RIKE
Musikens horisontlinje markerar evighetsperspektivet: släkten komma, släkten gå.
BÖN 3 – SKE DIN VILJA
En sörjande vid båren; de dova slagen påminner om dödens oundviklighet, orgeln manar till försök att leva vidare, medan körens osaliga inte orkar längre, de är de otröstliga.
BÖN 4 – VÅRT DAGLIGA BRÖD GIV OSS IDAG
I denna bön om dagligt bröd flyter körens mumlande samman till en enda hungrande världsröst, ackompanjerad av ironiska harpklanger.
BÖN 5 – FÖRLÅT OSS VÅRA SKULDER
Den inre friden skildras av flöjten som en tyngdlös pastoral.
BÖN 6 – INLED OSS ICKE I FRESTELSE
Den heta, pulserande beatmusiken avlöses av en både senkommen och inte helt allvarligt menad bön om befrielse från frestelsen.
BÖN 7 – FRÄLS OSS IFRÅN ONDO
Inferno – ett ondskefullt kaos som tonar ut under dödsklockornas dova klämtande.
Ekosvävande, himmelskt vackert och avlägset hörs en gosskör sjunga hela bönen Fader Vår. Under ett oändligt ”fastfruset” amen brakar ”himmelens alla åskor lös” tillsammans med dånande kyrkklockor. Ett återeko av den krigiska, mörka åskan, som här dock, klämd mellan körens amen och ljust ringande klockor, blir transformerade till en positiv makt.
Här antyder Ralph Lundsten en möjlighet för människan att med egen kraft förverkliga det som hon i bönen har bett om, att vända det onda till det goda.
OURFATHER
Source of inspiration for the musical prayer OURFATHER has been a book written by bishop Tor Andrae. Ralph Lundsten got the disposition of the work from this book – the prayer OURFATHER is a composition of one call and seven short prayers. The three first prayers constitute the confession of faith, the remaining four ones are prayers for bread and release from sin. In OURFATHER Ralph Lundsten presents opinions in which faith does not rely on the dogmatic principles but are a fellowhuman matter, the wonders are not wrapped up in mystery but transformed into comprehensible psychological phenomenons. It is not God and his deeds that are essential – it is the praying man. The proof of Good is the inexhaustible need for faith. The music of OURFATHER is characterized by a sublime simplicity, it is remarkably accessible and strongly suggestive. The work is one of the most important contributions of later years both to the religious repertory and the electronical music-genre.
CARL-GUNNAR ÅHLÉN
INVOCATION – OUR FATHER WHICH ART IN HEAVEN
Call in distress. The thunder symbolizes the agony and the singing of birds the “heavenly feeling of contact” that the prayer can give.
PRAYER 1 – HALLOWED BY THY NAME
The first prayer is a hymn to the work – the beating heartrhythm. The prayer also tells man not to forget “the heavenly contact” of everyday life.
PRAYER 2 – THY KINGDOM COME
The horizontal line of the music indicates the eternal perspective: generations come and generations pass away.
PRAYER 3 – THY WILL BE DONE
A mourner at the bier; the dull beats remind of the inevitability of death, the organ tells man to try to go on living while the damned people of the choir cannot go on any longer, they are inconsolable.
PRAYER 4 – GIVE US THIS DAY OUR DAILY BREAD
In this prayer for daily bread the mumble of the choir results in a one big world-voice, accompanied by ironic harp-sounds.
PRAYER 5 – FORGIVE US OUR TRESPASSES
The inner peace is described by the flute as a weightless pastoral.
PRAYER 6 – LEAD US NOT INTO TEMPTATION
The ardent, pulsating beatmusic is succeeded by a both late and not entirely seriously intended prayer for release from temptation.
PRAYER 7 – DELIVER US FROM EVIL
Inferno – a malignant chaos which fades out while you can hear the dull toll of the deathbells.
Floating like an echo, heavenly beautiful and distantly you can hear a boys’ choir singing the whole prayer Our Father. In the course of an endles “frozen” Amen “the terrible thunder of heaven” breaks out together with the booming church-bells. An echo from the martial sombre thunder that here, however, is transformed into a positive power, pressed between the Amen of the choir and the light sound of the ringing bells. Ralph Lundsten here hints a possibility for man to realize, with power of his own, what man has prayed for, to turn the evil into the good.